Löparturisterna (2)

På mitt jobb (ortopeden) rekommenderar vi gamla sköra fallbenägna människor att bära höftskyddsbyxor.

En höftskyddsbralla är en underbyxa i tjock bomull av typ mameluck, vi pratar alltså inte vare sig string eller hipster, detta är rejäla doningar. Insydd i bomullen, över båda höfter, ligger en platta av plast, tänk hockeyskydd.  Skulle man alltså på äldre människors vis falla som en fura rakt åt sidan och landa på höften så sprider plastplattan smällen och fördelar kraften, vilket – simsalabim! – minskar risken för fraktur på lårbenshalsen med omgivning. Fiffigt eller hur?

(Men det gäller alltså att verkligen ha dessa klädesplagg på sig, helst dygnet runt, vilket inte verkar vara helt populärt bland våra äldre medborgare. Av någon anledning. )

Hursomhelst! Tillbaka till Amsterdam! Vi hämtade nummerlappar på lördag eftermiddag. Vi tog rätt metro till Sporthallen Zuid, men det var på ett hår när.

Människor. Löpare. Köer, ett himla ös,vimmel, surr och dunkmusik vid uthämtningen, det orkade vi bara en kort stund eftersom vi är gamla människor och lite sköra i öronen.

Istället tog vi med nummerlapp i ryggsäcken helt rätt metro mot city, strosade längs kanaler i Nieuwmarkt, njöt av den klarnade himlen, husen, ljuset, människorna, cyklarna, kanalerna och husbåtarna. Hittade en resturang med libanesisk mat, det smakade fantastiskt och satt helt rätt. Det blev en fin lördagskväll, utan strul. Vi började bli oss själva .

Söndag,  race day: Solen strålar från en molnfri himmel. Jag har packat superunderställ, buff, vantar, långärmad tröja, jacka, regnställ, mössa och långtights. Att springa i alltså, för hemma i Sverige rådde vinterisblåst och polarnare. Jag börjar ana att vissa av plaggen nog inte kommer att behövas.

På förmiddagen står vi i Amstel Park (som omedelbart fick en plats i mitt hjärta, å vilken drömpark) vid floden Amstel och ser marathonlöparna passera vid löpta 15 km, vi står i solgasset. Det är vackert värre just där, roddare i lag passerar i sina avlånga smala farkoster, tyst och elegant. Rofyllt, jodå.  Hotellet ligger alldeles intill, P har verkligen lyckats pricka rätt boplats för oss!

dsc_1680

 

På eftermiddagen står vi däremot utanför Olympisch Stadion, på startplats gul. Klockan tickar mot två och det råder definitivt Göteborgsvarvskänsla. Det är alltså jättetrångt och jättevarmt. Allt annat än rofyllt! Samtliga isvinterplagg är bortprioriterade alternativt avskalade, de ligger kvar på hotellrummet alternativt i överdragsklädespåsen. Endast min Swedentröja är kvar på, och denna tröja visar sig vara en skatt!

Bra idé,  P! Med Sverigeutstyrseln alltså.

(P har dock av oförklarlig anledning en värmeställströja under sin Sverige-T-shirt, vilket är en dålig P-idé. Men det är hans problem, inget jag behöver tjata om som den inbitna morsa jag är. Tyst på mig.)

Jag har inte sprungit många meter förrän någon i publiken ropar: Heja Sverige! Det känns rätt gott faktiskt. Dessa återkommande “Heja Sverige” och  “Go Sweden!” funkar som en liten dos tillåten doping, jag ler, vinkar och springer lite vackrare ett tag.

Jag ler förresten rätt mycket under denna halvmara, och om det inte syns utanpå så känns leendet desto mer inombords.

Det är SÅ VÄLDIGT HÄRLIGT att turistlöpa. Att utankravlöpa. Att tasigtidlöpa. Att låta bli att kolla på klockan. Att kunna se. Att slippa…….lida.  Vägar broar viadukter, lång tråkig raka, villakvarter  innerstad, kända byggnader kanaler. Sol och parker. Svampar och muggar. Medlöpare. Go Sweden!! Konfetti, musik och mer musik. Glad och euforisk, jag tar ett skutt åt sidan för att komma förbi några löpare…..

….och då händer något med tant Sweden. Det trasslar sig med fötterna och Sverige faller som en fura. Rakt åt sidan och landar på höften. Och föralldel även på armbågen. Sedan gör jag av bara farten en kul kullerbytta, drämmer i båda handflatorna och publiken skiker lite. Av fasa kanske. Eller för att det ser kul ut?

Det är här höftskyddsbyxan kommer in i handlingen. Nej, jag har ju inte på mig mina plastförstärkta jättetrosor . Ärligt talat äger jag inga. (Än. Hemska tanke.)

Men jag har ett substitut visar det sig,  om än lite kletigt: i vänster tightsficka har jag stoppat en liten kudde flytande gel, den hade jag tänkt suga i mig lite senare, men nu blir den istället en  krockkudde. Splash, typ. Men höften är hel. Hela jag är hel, jag känner mig bara präktigt dum, gillar inte att hamna i blickfånget, pinsamt. Sverige skäms. Och klibbigt blir det.

dsc_1692

Jag blir lite stukad av den här lilla incidenten, det tar på krafterna både fysiskt och mentalt att bjuda publiken på akrobatik och action, det går trögt ett tag, och det är rätt varmt och inte har jag nån gel längre. Om jag inte vill suga på tröjkanten. Det vill jag inte.

Men jag är en löpturist ute på turistlöpning, så det gör inget. Jag tar det bara ännu lugnare de sista kilometerna genom parken,  in på Stadionveg (Heja Sverige! Järnet ända in i kaklet!) in på Stadion, runt….och så har jag tagit mig ända in i kaklet. Jag och mina stelt klistriga klädsel och min sköna glädje.

(Men att ta sig UT ur Stadion visar sig vara en mara! Skulle kunna vara ämne för en egen blogg, en hejdundrande logistikmiss från arrangören…)

Ja och sedan då? Två nöjda, lyckliga löpare/gångare sammanstrålar i folkvimlet, äter en bar eller tre, tar sig hem till hotellet, duschar, äter gott och dricker vin. Berättar varsin tvåmilahistoria, två helt olika berättelser om en stad, upplevd till fots, kryddade med svett, puls, gel….och lite blod. Om igen. Om igen, pratar och pratar…..Sedan sover den ena löpturisten gott, medan den andra tillbringar en vaken natt skrivande en räkna-får-blogg. Så som det ska vara, så som det alltid är.

_20161025_160529

Sedan då, ännu senare? Nästa dag? Museum, kanaler och mer promenad i favoritpark, alpacka med kul frisyr, Shiphol och flyget hem till en vardag som ett tag ter sig lite lite mindre vardagsgrå, som solar sig i skenet från ett äventyr.

Var ska vi löpturista härnäst?

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s